16 november 2011
Efter att ha försökt köra i mörker i måndags insåg jag att det är dags att besöka optikern och kolla synen.
Mycket riktigt, min syn har blivit sämre och jag kommer behöva nya glasögon. Men nu provar jag på linser, som är något svagare än det jag behöver men det är bara under test-månaden. Jag ska tillbaks på tisdag och utvärdera.
Det är iallafall riktigt skönt att slippa kisa och se suddigt, förstår inte varför jag inte gjorde detta tidigare!
15 november 2011
Helgen är över och veckan började med ca 13 timmar i en bil. Jag har bara en helg kvar innan det är dags att tacka för mig, känns väldigt skönt att det är upploppet nu. Jag räknar ner varje dag..
Veckan bjuder på en ledig vardag idag som jag tänkte tvätta, städa och fixa på sen har jag två kvällspass framför mig, känns lagom roligt. Men helgen blir fri och då kanske vi åker upp till lägenheten och fixar med det vi kan just nu. Vi behöver lägga in hyllpapper, eftersom det är gamla skåp och de är så svåra att rengöra om man inte har nåt ovanpå. Sen måste vi flytta in soffan, tror inte den trivs jättebra i en lada.
Vi har ju också en firar-middag hos mina föräldrar innestående, så den ska vi väl försöka få ihop snart. Förhoppningsvis får vi två jobb att fira, Daniels intervju förra veckan kändes bra och de skulle komma med besked den här veckan! Det är spänd väntan och förväntan!
Min nya chef ringde också, efter att jag ringde henne. Jag har nog svårt med ouppklarade frågor. Men allt är i sin ordning och jag ska infinna mig måndag 5 december kl 09:00, pirrigt!!
11/11/11
Frångår normal-rubriken till förmån för det lustiga i dagens datum. Kan även meddela att kl 11:11 idag gjorde jag inget speciellt.
Idag har jag även vaccinerat mig mot röda hund, det är nåt som alla barn gör men tydligen framkom det av mitt blodprov att jag inte har tillräckligt med skydd. Blir man gravid och får röda hund kan man få ett barn med svåra missbildningar, onödigt att chansa. Jag tar nytt blodprov om ca 4 veckor, men ibland är det så att vissa kvinnor inte kan vaccineras mot det, vaccinet gtar helt enkelt inte. Så vi får se om det hjälper.
Men andra sprutan på en vecka, jag är nöjd! Botar min fobi och jag får veta att jag är frisk!
Jag ringde också min nya chef eftersom hon inte ringt mig, trots att det var sagt så. Man blir lätt nojig att nåt tokigt hänt, men tydligen var den person som skulle skriva på pappret sjuk, inget egentligt trassel utan jag kan kallt räkna med att få börja 5 december, men hon skulle återkomma närmare med tider och vad som händer. Jag tror inte att någon anställnings jag haft varit så...flummig till en början. Vi har ju inte ens skrivit papper. Men jag hoppas hon inte tycker att jag är jobbig, utan bara mån om arbetet och ivirg att börja jobba!
Jag ringde också min nya chef eftersom hon inte ringt mig, trots att det var sagt så. Man blir lätt nojig att nåt tokigt hänt, men tydligen var den person som skulle skriva på pappret sjuk, inget egentligt trassel utan jag kan kallt räkna med att få börja 5 december, men hon skulle återkomma närmare med tider och vad som händer. Jag tror inte att någon anställnings jag haft varit så...flummig till en början. Vi har ju inte ens skrivit papper. Men jag hoppas hon inte tycker att jag är jobbig, utan bara mån om arbetet och ivirg att börja jobba!
Men men, det verkar ju som att det funkar på det här sättet också.
Idag har min fina en anställningsintervju, som borde vara slut nu. Jag är så nyfiken att jag kan spricka! Tror jag ska ringa och se om han är klar...
10 november 2011
Det är dumt att ha nedräkning, jag vet! Men det går inte att låta bli, speciellt inte när "10" gör det så lätt att räkna. Jag har min sista arbetsdag måndag 28 november, med andra ord är det totalt 18 dagar kvar (men 20 dagar kvar av vikariatet).
Det känns helt overkligt! Särskilt med tanke på att jag har lediga dagar också på dessa 18.. Jag har fortfarande svårt att tro på att jag fick jobbet, det känns väldigt märkligt. Både att lyckats få jobbet men också att vi ska leva som särbos en stund och att jag ska bo hos mina föräldrar.
Hon har fortfarande inte ringt och gett mig någon mer information kring tjänsten. Hon skulle förankra det med facket och sedan ha återkoppling den här veckan med mig. Så jag förmodar att hon ringer snart, men jag gillar ju att ha koll på läget.
Helst hade jag velat fått ett mail eller brev där all info står om vad som gäller och vad som kommer att hända, vad vi ska gå igenom på utbildningen och hur schemat ser ut, med mera med mera.
Och ibland blir jag tveksam till om jag faktiskt fick jobbet, men det vet jag ju bara är nonsens. Men typsikt mig, alldeles för stort kontrollfreak och nojig, även om jag blivit ofantligt mycket bättre.
Jag har varit orolig och stressad för så mycket att jag undrar var all energi till sånt kommer ifrån, men framför allt energin som den suger ur mig.
Men som sagt, det har blivit bättre och det är tack vare att jag:
- identifierat problemet
- ser signaler, tendenser och tecken
- jobbar järnet för att bryta mönstret, både med tanke och handling
Det är ju väldigt dumt och onödigt att gå runt och oroa sig för nåt som aldrig förmodligen kommer att hända. Men det är också viktigt att komma ihåg att om det är fallet för dig eller nån du känner, kan man alltid be om hjälp att bryta mönstret. Ett första steg kan vara att be en kompis, förälder, syskon att påminna dig om att andas i en situation du vet med dig är stressande och gör dig orolig och sen jobba utifrån det.
Får man koll på andningen och fokuserar på den istället för ångesten, slappnar man automatiskt av och kan därmed tänka mer logiskt och rationellt. Hjärnan får helt enkelt inte tillfälle att bygga upp scenarion som inte finns och du slipper känna oro.
Får man koll på andningen och fokuserar på den istället för ångesten, slappnar man automatiskt av och kan därmed tänka mer logiskt och rationellt. Hjärnan får helt enkelt inte tillfälle att bygga upp scenarion som inte finns och du slipper känna oro.
denna dag
Jag vet inte vad som hände, men den här dagen har känts så himla seg. Och den är knappt halvvägs! Men jag har iallafall städat, tvättat och kollat på en dokumentär på svt-play.
Men det ska bli väldigt roligt imorgon och höra allt skvaller från personaldagarna! Jag är supernyfiken på vad som sagts och vad som hänt, inte för att jag tror att det blir några skandaler men alla personalaktiviteter är ju roliga att höra talas om..
Eftersom jag fick ett nytt jobb (yay!) berättade jag för alla i förra veckan om denna härliga nyhet, vilket gjorde att jag inte heller fick följa med på personaldagarna som var tisdag-onsdag i den här veckan. Jag kan förstås förstå varför jag inte behövde vara med, jag jobbar ju bara till sista november men å andra sidan har jag ju varit en del av teamet, en uppskattad medlem om jag förstått det hela rätt, under ett halvårs tid.
Istället blev jag kvar som enda (halv)ordinarie under gårdagen, vilket innebar att jag fick gå på utsättningsmöte på morgonen, fördela arbetsuppgifter till kollegor samt hålla lite koll på avdelningen. Även om jag mest valde att hålla en ganska låg profil och menade på att vi hjälps åt under dagen med alla uppgifter, som verkade uppskattat.
Så jag är lite halvglad att jag fick lov att stanna hemma, jag och Daniel kommer vara ifrån varann tillräckligt i december och januari.
Är det inte typiskt också att när man ska sluta börjar man prata med kollegor mycket mer?! Jag har haft jättebra samtal med flera stycken och känt att vi fått en himla bra kontakt och precis då, när man änligen lyckats träffa några som man kanske kunde fikat och gått på stan eller bara hängt med, då ska man flytta?
Jag tycker iallafall att det är väldigt märkligt hur det blir på det viset. Jag menar, jag har bott här i över ett år och har haft det väldigt svårt med att få vänner, vilket jag nog aldrig haft innan. Så det har ju varit ytterligare en anledning till att vi ville flytta, vi har ju inte haft speciellt många som vi umgåtts med här.
Men det ska bli väldigt roligt imorgon och höra allt skvaller från personaldagarna! Jag är supernyfiken på vad som sagts och vad som hänt, inte för att jag tror att det blir några skandaler men alla personalaktiviteter är ju roliga att höra talas om..
9 november 2011
En bild har jag faktiskt från helgen och det är på finaste missen Sixten som njuter av elden och värmen.
Är det något som är fantastiskt mysigt är det ju att elda i kamin. Det är något som hamnar på plus-listan nu när det ändå måste bli kallt. Både att kolla in i elden men också att känna värmen gör mig alldeles slumrig, urmysigt!
Sixten ligger på bordet, det är mest tassen som är synlig men tittar man noga kan man se huvudet.
helgen som gick
Jag har inga bilder alls från i helgen och det blev inte alls som det var tänkt. Men Daniel och jag hade det kanon ändå!
Vi får ett samtal från mina föräldrar på torsdagen som berättar att de är tvungna att vara hos brorsan då hans sambo fått gallstensanfall. Alltså kanske inte vi inte kan ha middagen som planerat på lördagen, men Daniels pappa och bror.
Vi skulle ju ändå åka upp för att kolla på lägenheten så vi åkte upp och var hemma hos mina föräldrar. De fick lov att stanna kvar i Stockholm och vi fick underhålla oss själva på landet, vilket var mycket mysigt! Vi eldade och gosade med katterna mest. Däremot fick vi inte den dunderfantastiska maten, utan nöjde oss med varma mackor och grillad kyckling med potatissallad...
På lördagen åkte vi som sagt förbi lägenheten och den är supermysig! Jag tror vi kommer trivas där och kunna bo där tills vi sparat ihop lite handpennings-pengar och båda hittat jobb och vart vi vill bosätta oss. Vi är mycket nöjda och längtar rejält!
Jag fick ett sms av mamma som undrade om vi skulle komma förbi Stockholm på vägen hem, så det gjorde vi på söndagen. Jag fick leka med mina brorsdöttrar, eller iallafall den äldsta och gosa med den minsta. Men särskilt mycket pratande hann det inte bli, men vi åker nog upp nästa gång jag är ledig så vi får fira jobbet då och äta lite god mat.
Hur som, helgen blev inte som vi hade tänkt det men vi hade det bra ändå.
Vi var ju tillsammans och jag insåg ännu en gång att jag har haft världens tur att han lyckades hitta mig.
provtagningen
Det var över på 5 minuter och kändes inte speciellt mycket, så jag ahde inte behövt oroa mig för sprutan. Däremot vågade jag inte titta när hon stack mig med den, men jag är nöjd ändå.
Nu är det bara att vänta på provsvaren, jag hoppas de ger mycket info till läkarna och att det går fort att få svar! Om en vecka lämnar Daniel sina prov, så kanske inom en månad får vi tid igen.
Ett litet bekymmer är ju dock att jag kommer att bärja jobba i Västerås 5 december. Hmm, undrar om man kan flytta på utredningen till ett annat landsting eller om man kan vara kvar där man är. Eller om man eventuellt kan göra alla undersökningar på en annan vårdcentral som rapporterar resultaten? Aja, det är ett bekymmer som börjar 1 februari 2012.
Idag är jag glad över att vår utredning nästintill är klar, faktiskt! Det mesta är gjort nu, bara att vänta..
7 november 2011
64 dagar senare kom lingonen och jag kunde boka tid för de prover som måste tas till infertilitetsutredningen.
Huga, jag kan inte minnas att jag någonsin tagit blodprov...motvilligt får jag erkänna att jag är ganska nervös, men positivt är ju att jag får reda på om det finns några sjukdomar som ligger och gror. Negativt är ju att jag inför ett av dessa prov ska vara "lugn och avslappnad". Går väl så där om jag ska vara ärlig...
Helgen tillbringades uppe i nya hemmet. Vi kolalde in vår lägenhet som är jättetjusig! Jag är helnöjd med våra val av tapeter och golv! Kommer bli kanon att bo där. Vi får plats med sängen och soffan, hur bra som helst!
Nu måste jag rusa, annars hinner jag inte stressa ner inför proven...
Update kommer!
4 november 2011
Igår kväll ägnades hela kvällen åt att shoppa. Vi åkte direkt efter jobbet och hade ca 2 timmar på oss innan allt skulle stänga. Och vi gick nog i affärer hela den tiden...jag trodde det skulle gått fortare men vi hann med de affärer som inte finns i stan så det var bra. Det enda som saknas är ett par Levi´s jeans som Daniel vill ha. Men eftersom vi ska åka uppåt idag svänger vi förbi ett köpcenter på vägen och kollar om de har nåt tjusigt.
Idag ska vi också se vår lägenhet!! Jag är så spänd på hur den ser ut och om vi kommer få plats med sängen i sovrummet eller om vi får tänka om lite i rumsplaneringen... Spännande!
Idag ska vi också se vår lägenhet!! Jag är så spänd på hur den ser ut och om vi kommer få plats med sängen i sovrummet eller om vi får tänka om lite i rumsplaneringen... Spännande!
Efter all spänning som varit de senaste veckorna, eller kanske månaderna, så kände både Daniel och jag hur vi nu kan slappna av lite granna. Nu har jag fått jobb och Daniel ska på intervju i nästa vecka till ett jobb! Vi hade minst sagt en fantastisk onsdag där allt bara föll på plats och vi kunde på riktigt se framåt.
Det enda negativa är ju att jag börjar jobba 5 december och Daniel slutar inte sitt jobb förrän sista januari...så vi blir veckopandlare nån månad och det känns konstigt. Det blir väldigt ovant att inte få somna ihop och träffas varje dag efter jobbet, äta middag ihop... Skumt blir det, men jag hoppas det går fort!
3 november 2011
Nu är det officiellt ute på jobbet att jag bara jobbar månaden ut. Känns vemodigt men samtidigt är jag så glad att jag fått jobb att det tar över.
Så ikväll åker vi iväg och ska handla nya kläder både till mig och sambon som också fick en bra nyhet igår; han blev kallad till anställningsintervju!
Med andra ord var det en mycket bra onsdag för oss!
Visar vad vi shoppat sen!
2 november 2011
YES!!! Det blev ett nytt jobb, endast kontorstid med bättre lön och nya utmaningar!!!
Jag är fantastiskt glad!!
5 december infinner jag mig för att påbörja utbildning. Jag är laddad!
fotograferingslektion
Igår ägnades förmiddagen åt att läsa bruksanvisningen för min (egentligen Daniels...) kamera. Jag har sagt det förut, men det här med att vara nybörjare är kämpigt. Det finns så mycket att ta in, så mycket att tänka på och det går inte tillräckligt fort.
Men det är det som är tjusningen! Det ska vara lite småsegt och jobbigt och roligt, för sen en dag behärskar man det! Det är det fina med utmaningar, något känns överväldigande men sen blir det alldeles naturligt.
Jag var ute och fotade lite grann igår, kände på de funktioner som jag förstod halvbra. Jag experimenterade mest med bländar- och slutartiden samt justerade med vitbalansen. Däremot valde jag kanske inte jättebra motiv, vilket jag ångrar idag. Jag tog lite skogsmotiv, för i verkligheten gav naturen en fin effekt på ett träd men på kort blev det vara beige..
Dagens ånger; jag åkte förbi en gård där en katt hoppade upp på ett staket och började kloa, det var fina löv runt omkring, bra ljus. Det hade nog blivit ett bra foto.
Lärdom; stanna bilen på en gång!
bild från google.se
nytt jobb??
Idag tog jag mod till mig och ringde till rekryterande chef. Jag har haft magknip och känt mig stressad och tiden bara tickar på. Visserligen sa de att det nog inte skulle ta mer än tre veckor, som det blir på torsdag.
...kul.
Men iallafall så kunde jag inte hålla mig mer utan slog en signal för att höra när man kunde tänkas få besked. Och besked och återkoppling skulle jag kunna få senare i veckan, eventuellt senare idag eller imorgon. Gah, fortfarande nervigt!
Hon lät glad, hon kände igen mig efter att jag presenterat mig, verkade hemlighetsfull och lite lurig. Samtliga tecken kan passa in på ett positivt och ett negativt besked. Antingen var det en röst fylld av sympati för att jag kommer få beskedet att jag blir arbetslös. Eller så var det lite lurigt för att hon inte får säga om jag får jobb.
Så jag får väl vänta och se...
...kul.
1 november 2011
Idag får vi vår nya lägenhet! Tänk att det redan blivit första november?!
Det kändes som en evighet hit när vi beslutade oss nån gång i somras att flytta, hur sakta den här hösten skulle gå och hur tråkigt det var att behöva vara kvar här så länge.
Men nu när det är ett faktum, vi har tillgång till vår lägenhet från kl. 12 idag, det känns som om tiden bara sprungit fram. Helt galet, nu är det bara resten kvar.
Vi längtar så mycket efter att få flytta, få börja skapa vår framtid som vi lagt en bra grund till, få lite ordning...även om vi gjort många förändringar redan nu, det gick bara inte att vänta. Vi slängde till exempel ut alla möbler och köpte oss en ny säng redan i augusti, det skulle ha kommit i januari annars..
Så vi gör tummen upp för framtiden och jag ser iallafall fram emot att få umgås mer med mina fina brorsdöttrar, föräldrar, inreda vårt lilla radhus, köpa vår hund och helt enkelt le åt alla minnen, få njuta av nuet och skapa den framtid vi ser framför oss.
Så vi gör tummen upp för framtiden och jag ser iallafall fram emot att få umgås mer med mina fina brorsdöttrar, föräldrar, inreda vårt lilla radhus, köpa vår hund och helt enkelt le åt alla minnen, få njuta av nuet och skapa den framtid vi ser framför oss.
