inspiration

Jag har tyckt att den här bloggen saknat något. Man kan inte veta när man börjar med något, om det kommer att bli så som man tänkt sig.
Tanken är fortfarande att jag ska kunna skriva om fertilitetsutredningen som snart börjar, men sen har jag ju upptäckt att man kan skriva om så mycket mer.
Jag själv vill ju bli inspirerad av att ha den här bloggen, då kan jag ju inte haka upp mig på ett ämne. 

Så jag kom på vad som saknades; bilder! En ren bild-blogg blir det nog aldrig, för jag tycker om ord alldeles för mycket. 

Sen vet jag att man inte är überinspirerad varje dag, men för de dagar jag är det vill jag också minnas extra mycket så det finns lite energi att ta av de där dagarna när allt känns grått och tråkigt. Därför har jag knåpat ihop en liten lista med saker som jag, idag, tycker ger mig inspiration:
kärlek
yoga
foto
musik
citat
allbecauseviyoga

"dreams are useless untill we put them into practice"

 

 

"if you believe you can, and believe it strongly enough, you’ll be amazed at what you can do"

 

"It's not a silly little moment,

It's not the storm before the calm.

This is the deep and dying breath of

This love that we've been working on"

- John Mayer - Slow dancing in a burning room


16 september 2011

Jag kollade på ett klipp från YouTube med en vacker låt där videon innehöll många fina bilder med kärlekstema. Det ledde till att jag började söka fram andra sidor med bilder, foton, citat som berörde mig. Då hittade jag weheartit.com, förmodligen ingen nyhet för många men vilken inspiration! Jag har verkligen inte kollat på ens hälften av alla bilder som finns, men den känslan jag fick när jag kollade på alla dessa bilder, den känslan vill jag att mitt hem och mitt liv ska ha. Det var inspirerande och alldeles fullt av harmoni.

Det fick mig att börja tänka på vad som inspirerat eller påverkat mig genom åren. Som förvirrad tonåring gav "Chickensoup för the teenage soul" en massa tröst och stöd, att få läsa andras historier och känna igen sig i alla dessa känslor som man aldrig tdigare har känt och inte riktigt vet hur man ska hantera. Det ledde till att jag också började skriva, det blev påhittade historier, sanna historier, dikter, drömmar, allt fick plats i skrivböckerna. Utan att analysera för mycket tror jag att det hänger ihop med min önskan om att få jobba som skolkurator, den drömmen föddes då och lever kvar ännu.
Eller tvserien "Felicity" som under de sista åren i gymnasiet beskrev exakt allt som både min bästa vän och jag kände. Det blev en tradition att hon kom över och vi tittade på serien varje vecka och pratade om vad som hände, hur det hängde ihop med våra liv och hur vi skulle ha gjort. Än idag pratar vi så, det blir både högt och lågt, men hon känner mig. Och vi la nog grunden till det redan då, tack vare en ung kvinna som heter Felicity...som inte ens finns på riktigt.
Jag själv är inte musikalisk, alldeles tondöv med en sångröst som förmodligen skär i öronen. Men som för många andra har musik varit en stor del av mitt liv. Olika artister har fått fylla olika funktioner i olika perioder av mitt liv.

När jag pluggade socialpsykologi blev musiken extra viktig, det blev en trygghet under en period när allt i mitt liv ifrågasattes och omvärderades. John Mayer följde mig genom min utbildning och jag kunde sitta i timmar och lyssna på hans gitarrspel, röst och texter. Hans musik förknippar jag även med när jag träffade min fina, min stora kärlek. När jag hade svårt, eller inte vågade, att sätta ord på hur jag kände, gjorde John Mayer det åt mig.

RSS 2.0